The Bullet Point: Jazz singer Amanda Andréas
For our first ever edition of our new project The Bullet Point, a project to enhance driven and talented personalities that we admire, we talked to the rising Swedish jazz singer Amanda Andréas, she tells us about her praised debut single, her love for jazz and personal style.
(As the interview was in Swedish we have two versions, scroll down for the English version)
Hur skulle du presentera dig själv? Vem är Amanda Andréas?
Först och främst som låtskrivare som älskar att framföra låtarna live. Och sedan som regissör. Kanske som scenkonstnär om jag unnar mig att ta i.
Du är även skådespelerska, när tog kärleken till musiken över?
Jag har haft lyxen att kombinera teater och musik i nästan hela mitt arbetsliv. Först i form av musikteater och sedan har jag komponerat verk till olika föreställningar. Men det var först för tre år sedan som jag upptäckte att jag kunde skriva låtar till och utifrån mig själv.
Vad var det som fick dig att falla för just Jazz? Vad betyder Jazz för dig?
Jag älskar jazzen för att den är fri och levande även på scen. Den påminner mycket om att spela teater faktiskt. Om att bejaka och ta och ge impulser. Jazzen håller min förälskelse till musiken vid liv. Det blir det aldrig statiskt eller sömnigt.
Du släppte precis din debut singel ’Var är vi nu?’, berätta mer om den, var kommer inspirationen ifrån och vad handlar den om?
Låten växte fram efter att jag en längre tid hade funderat mycket över tiden, både vår samtid och den tid som tickar. Antagligen eftersom jag och min morfar, Gunnar Arnborg, under det senaste året har gjort en diktbok som snart ska ges ut och att tiden var så central i det arbetet. Vi förhöll oss så olika till tiden men var båda fast i den på något vis. Jag frilansar och hade svårt att få tiden att räcka till och han ville bli färdig med boken innan han blev allt för gammal. Han är 91 år. Vi tror oss brottas med olika deadlines helt enkelt. Sedan har vi många andra tankar gemensamt som fått ta plats i låten. Vi är båda två textförfattare, han i bokform och jag inom musik, och även om varken han eller jag vill erkänna det så hoppas vi ju på att bli ihågkomna och att våra drömmar inte ska ”ebba ut i verkligheten”. Vem vet, det kanske alla hoppas på?
Min önskan med ”Var är vi nu?” är att få mig själv och andra som lyssnar att ifrågasätta vår tid och hur vi förhåller oss till den. Verserna berör olika ämnen, som t.ex. den fjärde versen där jag vill ifrågasätta vår tids politik: ”När vi står där inför livet hörn. Och vi svurit vår sista bön. Kommer dom då skilja oss efter vilken stad vi var barn?”. Jag vill med det ställa frågan: Vilka tror vi att vi är som tar oss rätten att bestämma vem som ska få leva i trygghet och vem som ska skickas till krig bara för de på pappret är födda där? Även om de inte levt i det landet sedan de var nyfödda.
Du fick fantastiska hyllningar vid din debut, du blev jämförd med en av Sveriges kändaste jazzsångerskor Monica Zetterlund, vars flygel du även spelade in din singel på, det är fantastiskt! Är hennes musik en stor inspiration till din, vilka musiker ser du mest upp till?
Jag är otroligt tacksam och rörd över det! Monica är ju en av anledningarna till att jag sjunger. Hon har gett mig mod att fokusera på frasering och text, istället för höga toner och pampiga vibraton. Utöver Zetterlund så inspireras jag mycket av Barbro Hörberg och Lisa Ekdahl. Två låtskrivare som båda två skriver text och musik som jag, samt som vågar lyfta det kvinnliga perspektivet.
Finns det en dröm att uppnå med musiken, t.ex. en scen du drömmer om att få spela på? En viss publik att nå ut till? Något att förmedla med dina låt texter?
Jag drömmer om att få fortsätta jobba med musik resten av mitt liv. Där har jag Lill Lindfors som en stor förebild. Hon fullkomligt lyser av spelglädje och professionalitet trots, eller tack vare, att hon är över 70 fyllda. Jag skulle vilja gå i hennes fotspår och blanda stora och små scenerna.
Vi vill gärna komma och se dig live, var kan man fånga dig i höst?
Åå det hade varit så kul om ni kom! Bland annat kommer jag att gästa Augustifamiljen på Greatafestivalen den 18 aug och Taubescenen på Liseberg den 31 aug. Därefter ska vi göra klart albumet och åka ut turné i november som avslutas med en konsert på Vara Konserthus tillsammans med Bo Sundström från Bo Kaspers Orkester den 12 dec.
Låt oss prata lite om hur du ser på personligt uttryck utöver musiken, hur du ser på design och kläder.
Jag använder få plagg faktiskt. Jag försöker välja ut några stasser per år och sedan använder jag dom tills dom nästan går sönder. Vissa kanske tycker det är tråkigt men jag älskar att bli förknippad med några signumplagg. Sedan är det ju hållbart också för både miljön och ekonomin. Bättre få riktigt bra outfits istället för slit och släng och sisådär snyggt.
Hur klär du dig när du ska stå på scen? Finns det en baktanke med det du har på dig när du går på?
På scen däremot älskar jag att variera scenkläder för att göra tillfället mer unikt. Mestadels, för att inte säga alltid, blir det långklänning. Gärna med en retrokänsla. Jag tillåter mig att få blomma ut i det kvinnliga. För mig är den styrkan på scen oslagbar. Blommor, färg, sammet och guld. Det blir också en härlig kontrast till mina vardagliga texter. Även skorna får gärna skapa kontrast på scenen då jag hellre bär ett par loafers än högklackat.
Vissa klär på sig för att uttrycka vem de är medan andra inte bryr sig allt för mycket, vad spelar kläder och skor för roll i ditt liv?
Jag är inte så intresserad av trender. Varken inom musik, teater eller mode. Jag eftersträvar det tidlösa och det som får en att ta med kunskap från historien in i vår samtid. Därför älskar jag vintage. Både att bära och i form av analogt ljud. Det är en viss känsla när en känner att något är på riktigt. Att något har fått ta tid att bli som det är. Gediget hantverk är det jag faller för. Jag har också ett eget, hemligt, motto jag brukar följa på morgonen: Klä dig så du alltid kan gå in på en föreställningspremiär utan att byta om. För oftast hinner jag aldrig hem mellan jobbet och kvällen.
Vi är av den åsikten att skorna säger mycket om en person, skulle du instämma? Vad finns in din sko garderob?
Nja, inte helt. Jag hoppas vi upplever varandra mer utifrån vad vi gör, men jag tror att skorna ofta avgör vad vi har möjlighet att göra. Jag älskar till exempel att gå. Långt och länge. Helst i stora städer. Det är få stunder som en kan lapa i sig så mycket inspiration som när en går gata upp och ner i till exempel Paris, Lissabon och New York. Så ett par bekväma loafers som funkar på dammiga gator, operahus och källarklubb är att föredra. Gärna som håller i tio år och många skomakarbesök. För när jag väl hittar de perfekta skorna gör jag allt för att få fortsätta leva i dom så länge som möjligt. Dessa gröna tillexempel kommer jag inte att ge upp i första taget!
För oss på SP är hållbarhet en ’key factor’ i allt vi gör. Hur ser du på hållbarhet, finns det ett hållbarhetstänk i din garderob?
Jag älskar att SP satsar på det. Helt grym! Själv försöker jag leva så hållbart som möjligt. Nu i sommar har vi gjort allt för att skippa plast. Det har tyvärr inte gått fullt ut men utmaningen har verkligen fått mig att inse hur mycket onödiga föremål vi köper, framför allt i form av engångsförpackningar. Så tack för att ni skapat skorna jag vandrat många gator för att hitta och som kommer vara med mig genom tiden, både på och bortanför scenen!
Följ Amanda på Instagram: @amandaandreas och besök hennes hemsida.
Lyssna på Amandas debut singel ‘Var är vi nu’ på Spotify!
English Version:
How would you describe yourself? Who is Amanda Andréas?
First and foremost (I would describe myself) as a songwriter who loves to perform the songs live. And also as a director. Perhaps even as a stage artist if I allow myself to elaborate.
You are also an actress, when did your love for music take over?
I have had the luxury to combine theatre and music in almost my entire professional life. First it was musical theatre then I have composed songs for various performances. But it wasn’t until three years ago that I discovered that I could write songs from and to myself.
What made you fall for jazz? What does jazz mean to you?
I love jazz because it’s free and alive even on stage. Actually, it reminds me a lot about theatre. It’s about encouraging and to give and take impulses. Jazz keeps my infatuation with music alive. It never becomes static or dull.
You have just released your debut single ‘Where are we now?’, tell us more about it, where does your inspiration come from and what is it about?
The song grew from me having reflected on the topic of time recently, both the contemporary and the one that’s ticking. Probably because my grandfather, Gunnar Arnborg, and me have during the past year worked on a book of poems (that is soon to be released) where the topic of time has been crucial to the work. We both related to time very differently from each other, yet we were both stuck in it somehow. I freelance and I found it hard to find enough time and he wanted to finish the book before he got too old. He is 91 years old. Basically, we think we battle with different deadlines. We also have a lot of common thoughts that have shaped the song. We are both writers in different ways, he writes books and I write songs, and even if none of us wants to admit it, we both wish to be remembered and that our dreams are not ‘lost to reality’. Who knows, maybe that’s what everybody wants?
My wish with ‘Where are we now?’ is to make me, and everyone who’re listening, to question our time and how we relate ourselves to it. The verses all relate to different topics, i.e. in the fourth verse I want to question our time’s politics: “When we stand there facing life’s corner. And we have said our last prayer. Will they then separate us after in which city we were kids?”. The question I want to ask is: Who do we think we are that give us the right to decide who gets to live in safety and who gets to go to war just because they happen to be, on paper, born there? Even though they have never been to that country since.
You received amazing response for your debut single, you were compared to Sweden’s most famous jazz singer, the late Monica Zetterlund, on who’s grand piano the single was recorded, it’s fantastic! Has her music inspired yours? Who are the musicians that you admire?
I’m ever so grateful and touched by the response! Monica is one of the reasons to why I sing. She has given me courage to focus on phrasing and lyrics, instead of high notes and pompous vibrations. Apart from Zetterlund, I am inspired by musicians Barbro Hörberg and Lisa Ekdahl. Two songwriters and lyricists who write music like me and dare to emphasize the female perspective.
Is there a dream that you are working against, i.e. a certain stage you would like to perform on, a certain crowd to reach or a message that you would like to communicate with your songs?
My dream is to be able to work with music for the rest of my life. (Swedish singer) Lill Lindfors is a big role model for me, she’s full of life and glowing with her scene presence and professionalism even though, or maybe it’s thanks to, that she’s over 70 years old. I’d like to follow her footsteps and play at both the big and the small scenes.
We’d love to come and see you live, where are you playing this fall?
Ohh, I’d love it if you come! For instance, I am performing together with Augustifamiljen at the Greata festival on August 18th and at Liseberg in Gothenburg on August 31st. Afterwards I am finishing off the full album and o on tour in November. The tour will be finished off with a concert at Vara Konserthus on December 12th together with Bo Sundström from the Swedish band Bo Kaspers Orkester.
Let’s discuss your take on personal expression apart from your music!
I use a few garments actually. I try to choose a few outfits per year and then I use them until they almost fall apart. Some may see it as boring, but I like to be associated with a few key pieces. It’s also sustainable both for the environment and my economy. Better to get a few great outfits instead of throwaway fashion and ‘decent but not great’ looks.
How do you dress for the stage? Is there a thought behind every outfit?
I love to vary my scene outfits to make each occasion more unique. Most of the time, but not always, I choose long dresses and preferably one with a retro vibe. I allow myself on stage to embrace femininity, for me there’s strength to it on stage – flowers, colours, velvet and gold! It also creates a lovely contrast to my mundane lyrics. The shoes may also create contrast on stage, I much prefer wearing a pair of loafers than high heels.
Some dress to express whereas some do not really care too much, what role does clothes and shoes play in your life?
I’m not that interested in trends; not in music, theatre or fashion. I strive for the timeless and that what allows you to bring knowledge from the past into the now. That’s why I love vintage. Both in terms of clothing and analogue sound, there’s a certain feeling when you know that something is for real. That something has taken time to become what it is – I fall for true craftsmanship. I have my own, secret, motto that I follow every morning: Get dressed every morning so that you can go to a show premiere without having to get changed. Because I don’t, more than often, have time to go home and get changed between work and the evening.
We believe that the shoes say a lot about a person, would you agree? What is in your shoe wardrobe?
Hmm, not completely. I hope that we experience each other more based on what we do, but I think the shoes often determines what we can do. For instance, I like to walk. I like to take long walks and walk for a long time, preferably in big cities. There are few occasions that allows you to devour so much inspirations as when you get to walk up and down the streets of cities such as Paris, Lisbon or New York for instance. So a pair of loafers that works on dusty streets, opera buildings or in a basement club is to prefer. Preferably a pair that last ten years and several trips to the cobbler; because when I find the perfect pair I’ll do anything to live in them for as long as possible. These green ones for instance (note: the Stig 3 in Bottle Green) I will never give up on!
Sustainability is the ‘key factor’ in everything we do at Stig Percy. What is you view on sustainability, is there a sustainable thought to your wardrobe?
I love that SP goes for it. Amazing! Personally I try to live as sustainable as possible. This summer we’ve done everything to avoid all plastic. Unfortunately it hasn’t worked to 100% but it’s been a great challenge that has made me realize how many unnecessary items we buy, especially disposable packaging. So thank you for having made the shoes that I have wondered many streets to find and that will stay with me through time, both on and off stage!
Follow Amanda on Instagram: @amandaandreas and visit her webpage.
Listen to Amanda’s debut single ‘Var är vi nu’! on Spotify
06/8/2018
Back